Riskkollen
Luftkvalitet: vad mätstationerna säger
Hur Riskkollen visar luftkvaliteten nära en adress: närmaste mätstation för kvävedioxid och partiklar, årsmedel enligt SMHI, och vad miljökvalitetsnormen och WHO:s riktvärde betyder.
Kommuner och miljöövervakningen mäter luftens halter av bland annat kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM10 och PM2,5) och rapporterar resultaten till SMHI:s datavärdskap för luftkvalitet. SMHI räknar fram årsmedelvärden per mätstation. Riskkollen visar den närmaste stationen för varje ämne och det senaste året som stationen mätte minst 274 dygn (ungefär nio månader).
Kvävedioxid kommer främst från trafik. Partiklar kommer bland annat från vägslitage, vedeldning och från luft som förs in från andra länder. Halterna är oftast högst nära trafikerade gator i större orter.
En mätstation visar luften där den står. Står den vid en trafikerad gata är halterna där oftast högre än en bit bort; står den i bakgrund (till exempel på ett tak eller i en park) visar den en allmän nivå för området. Vi skriver ut vilken sorts station det är och hur långt bort den ligger. Ligger ingen station inom 20 km visar vi inget värde.
Miljökvalitetsnormen är det gränsvärde för årsmedel som gäller i Sverige enligt luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477): 40 µg/m³ för kvävedioxid, 40 µg/m³ för PM10 och 25 µg/m³ för PM2,5. WHO:s riktvärden från 2021 är lägre: 10, 15 och 5 µg/m³. Många mätstationer i Sverige ligger under normen men över WHO:s riktvärde, särskilt för PM2,5.
Varför har inte alla kommuner en mätstation? Kommunerna ska ansvara för att miljökvalitetsnormerna följs (miljöbalken 5 kap. 3 §), och varje kommun ska kontrollera att normerna för utomhusluft följs inom kommunen – ensam eller i samverkan med andra kommuner, till exempel i ett luftvårdsförbund – genom mätningar, beräkningar eller skattning (luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477, 26 §). Mätning krävs bara där tidigare mätningar eller beräkningar visar halter över den övre utvärderingströskeln. Ligger halterna under den nedre utvärderingströskeln får kontrollen ske genom enbart beräkning eller skattning (27 §), och enligt Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2019:9 får modellberäkning (25 §) eller objektiv skattning (30 §) då vara den enda metoden. Därför har många kommuner ingen egen station. Husradarn visar bara stationer som har mätt minst 274 dygn under ett år, och bara mätningar från 2022 och senare. För kommuner utan station inom 30 km visar översikten Luftkvalitet i din kommun ett beräknat värde (modell, inte mätning) från Europeiska miljöbyrån.
Riskkollen märker raden Värt att kolla om något årsmedel i närmaste station ligger över WHO:s riktvärde – alltså redan innan miljökvalitetsnormen överskrids – eftersom riktvärdena bygger på vad forskningen säger om hälsan. Vill du veta mer om luften vid en viss gata kan kommunens miljöförvaltning berätta om de har mätningar eller beräkningar för området.
Luftkvalitet i din kommun: mätstationer, årsmedel och utveckling
Vad Riskkollen frågar
Vilken är den närmaste mätstationen för kvävedioxid (NO₂) och partiklar (PM10 och PM2,5) i SMHI:s datavärdskap för luftkvalitet, hur långt bort ligger den, och vad var årsmedelvärdet det senaste året med tillräckligt många mätdygn – jämfört med miljökvalitetsnormen och WHO:s riktvärde?
Källor
- SMHI, Datavärdskap luft – årsvis statistik per mätstation ↗ · CC BY 4.0 (SMHI:s villkor för öppna data). Hämtas till Husradarn en gång i månaden – din adress skickas inte till SMHI. · Årsmedel som kommunerna och miljöövervakningen har rapporterat till SMHI
- Naturvårdsverket, miljökvalitetsnormer för utomhusluft (gränsvärden) ↗ · Ingen data hämtas – bara gränsvärdena för årsmedel (luftkvalitetsförordningen SFS 2010:477) · Läst 2026-10-16
- WHO, Global Air Quality Guidelines 2021 ↗ · Ingen data hämtas – bara riktvärdena för årsmedel · Publicerad 2021
Kontrollerad 2026-10-16.
Andra saker att kolla runt huset
- Översvämning: ligger huset där vattnet kan nå?
- Skred och ras: vad säger kartorna om tomten?
- Radon: kartan ger en indikation, mätningen ger svaret
- Förorenad mark: vad fanns här förut?
- Buller: hur mycket trafik hörs vid huset?
- Strandskydd: vad gäller nära vatten?
- Kulturmiljö: fornlämningar och byggnadsminnen nära huset
- Vatten: kommunalt vatten eller egen brunn?
- Vattenskyddsområde: vad betyder det för huset?
- Närhet och vardag: vad finns runt huset?
Ansvarig: Olle Nordberg, Husradarn. Så kontrolleras uppgifterna · Hittat ett fel?